Av sex månader återstår nu blott tre veckor av möten med den afghanska kulturen och alla vänliga människor. Jag kommer att sakna det.

Dags att börja jobba

Min andra och sista ledighet är över. Det har varit skönt att vila upp sig hemma i Sverige och jag har haft underbara dagar tillsammans med min flickvän, familj och vänner. Ledigheten har gått fort och nu återstår tre viktiga veckor av hårt arbete i insatsområdet innan det är dags att komma hem för gott.

Vi skall göra allt för att överlämningen till kollegorna i FS19 skall bli så bra det bara går, delge viktig information, skriva rapporter om hur vi arbetat och vad som fungerat bra och mindre bra. Det finns säkert utrymme för oss att presentera den nya styrkan för alla de relationer vi skapat med ledande polischefer och höga militärer – allt i syfte att underlätta för fortsatt arbete och göra startsträckan så kort och effektiv som möjligt. Vi vet själva hur lite vi visste för bara fem månader sedan, om den vardag som nu präglat vår tillvaro dagligen under snart ett halvår.

Av sex månader återstår nu blott tre veckor av möten med den afghanska kulturen och alla människor. Jag kommer att sakna det.

Jag önskar FS19 en skön ledighet innan vi ses i Mazar-e-Sharif om några veckor.

Västerås flygplats nästa.

 

Kommentarer

  • 2010-05-06 skrev Isak blomster

    Tja! hur länge har du varit soldat? om länge, vilka krig har du vart med i? verkar rätt spännande att vara där nere, men jag kanske har fel...

  • 2010-05-06 skrev Richard Enell

    Tja. Hur är stämningen där nere? Är det strider varje dag eller kan det vara uppehåll på någon dag eller så? Mvh Richard Enell

  • 2010-05-06 skrev Anna

    Hej Daniel!
    Jag tycker att det du gör är super coolt! Det är inte många som skulle våga göra det du gör. Jag har några frågor till dig...
    Vad var det som fick dig att välja att bli fredssoldat? Är du aldrig rädd? Hur länge är ett "arbetspass" i Afganistan? Hur har barnen det där nere, hur lever de?
    Tack på förhand!
    /ANNA

  • 2010-05-06 skrev Lara Jönsson

    Hej! Jag har länge tänkt på att jag vill, senare, åka ner till ett krigsdrabbat land som behöver hjälp - som fredssoldat eller nåt liknande - för att göra det som behövs. Jag undar hur du känner efter att ha varit i Afghanistan? Det måste ha varit en upplevelse - på gott och ont. Och så om du har några tips? Och så hur du hamnade där du är idag? Kanske lite många frågor om allt, men jag är verkligen intresserad av att veta och att kunna hjälpa.

  • 2010-05-07 skrev Daniel Jansson

    Hej, vad roligt att ni läser bloggen. Jag skall försöka svara på några av era frågor.

    Jag sökte till utlandsstyrkan för ett år sedan och blev antagen till den befattning som jag har idag. Den svenska Försvarsmakten har ansökningsperioder två gånger per år och vem som helst kan söka, precis som ett vanligt jobb. Det här är min första insats och rent militärt har jag endast värnplikten som bakgrund.

    Det är viktigt att poängtera att vi inte befinner oss i ett krig, även fast det uppkommer situationer som är väldigt lika krig. Ordet krig är en juridisk definition som reglerar en konflikt mellan två eller flera stater. Läs gärna mer om krigets lagar, det är jätteintressant.

    Styrkan som Sverige och över 40 andra nationer ingår i heter ISAF och verkar för bättre säkerhet i landet på inbjudan av den afghanska regeringen. Regeringen vill ha hjälp med att skapa säkerhet i landet i syfte att senare kunna bygga upp landet med civila institutioner och förhoppningsvis en fungerande demokratisk tradition. I dagsläget slåss krinimella grupper och religiöst övertygade talibaner om makten med hjälp av vapen, hot och övergrepp på de mänskliga rättigheterna. Det är dessa övergrepp som ISAF tillsammans med Afghanistans egna poliser och militärer försöker att förhindra

    Stämningen är mycket bra här nere, även fast vi får vara med om saker som kan vara svårt att sätta sig in i om man bara har den civila världen att referera till. Det förekommer strider men det sker absolut inte varje dag. Jag har faktiskt aldrig skjutit ett enda skott med mina vapen under de fem månader som jag varit här nere, även fast det har varit nära ett par gånger. Vi alla hoppas så klart att vi inte skall behöva använda våra vapen, men om vi skulle göra det är det i självförsvar eller för att skydda någon annan som blir hotad till livet.

    Det finns egentligen inga vanliga dagar då det dyker upp nya saker hela tiden och arbetspassen varierar mellan några timmar till flera dygn i sträck. Jag kan tipsa om några tidigare inlägg där jag beskriver hur en dag på campen kan se ut.

    Om ni är intresserade av att arbeta med internationella insatser kan ni besöka Försvarsmaktens hemsida för mer information. Jag trivs hur bra som helst och det har givit mig mycket att få vara här nere och träffa den gästvänliga afghanska befolkningen och uppleva en annorlunda kultur.

    All lycka till!

blog comments powered by Disqus